Arenan

Det som idag kallas för Capital Indoor Arena är en arena med över 50 år på nacken. Det är den första konstfrusna arenan i Kina och ett gammalt mecka som besöks regelbundet av världseliten i short track. 

Totalt sett har 22 världsrekord satts i denna arena. Under torsdagen är det herrarna som kör stafett och världsrekordet på denna distans har slagits hela 5 gånger i den här arenan av fyra olika landslag. Korea, Kanada och Kina har alla slagit världsrekord, men det mest spektakulära av dem var när Nya Zeeland krossade allt motstånd i VM-finalen 1993.

16 år mellan första och sista OS

Att kvalificera sig till ett OS i short track är svårt. Att göra det fem gånger kräver att man tillhör världseliten under åtminstone 16 år. Fram till i år är det bara en åkare som gjort det.  

Evgenia Radanova

Hon deltog i samtliga spel mellan 1994 och 2010. Sprintspecialisten Radanova tog 3 medaljer varav två silver på favoritdistansen 500 meter där hon också länge hade världsrekordet.

De senaste dagarna har hon fått sällskap av ytterligare två åkare som gör sitt femte OS.

Charles Hamelin

Han gjorde sin internationella debut i VM i Göteborg 2004. Efter det har han deltagit i varje mästerskap som körts. Han har tagit medalj i samtliga 4 tidigare OS och målet är att göra det även denna gång. Han har två försök på sig i detta mästerskap varav hans första chans försvann på 1500 meter. Kvarvarande chans är i stafett. Distansen är Kanadas bästa medaljchans på herrsidan och det är troligt att han åker en av de fyra sträckorna i laget. Att ha honom i laget är dock en chansning. I en stafett blir isen fruktansvärt uppkörd och detta har hela hans karriär varit hans akilleshäl. Antalet stafetter där han fallit är oräkneliga, men står han på benen är det stor chans för medalj.

Charles är också det största exemplet som finns på att aldrig ge sig. Varje år körs VM och det mest ärofyllda man kan vinna inom sporten är den sammanlagda världsmästartiteln. Han har varit nära många gånger men det var inte förrän 2018 i sitt 15:e försök som han lyckades vinna den.

 

Arianna Fontana

Hon är den yngsta italienska att någonsin ta en OS-medalj på ett vinter-OS. Hon var 15 år när hon precis som Hamelin gjorde debut på hemmaplan på OS i Turin 2006. Sedan dess har det bara rullat på och hon blir bara bättre och bättre. Medaljerna trillar in men det var inte förrän i sitt fjärde OS hon vann sitt första guld. I detta OS har hon redan hunnit med ett guld och ett silver och är därmed uppe i totalt 10 medaljer och har ytterligare tre chanser kvar att ta fler.

Arianna har tidigare också uttalat en dröm om att både få börja och avsluta sin karriär med ett sjätte OS på hemmaplan. Vi får se ifall sagan slutar 20 år efter den började i Milano 2026.

 

Rivalens tur att ha hemmaplan

Det finns få rivaliteter som är lika stora i ett vinter-OS som den mellan Korea och Kina inom short track. Detta är något som pågått sedan OS i Lillehammer 1994. Länge var det mest damernas stafett som var en uppgörelse mellan de två länderna. På senare år har rivaliteten minskat på isen i takt med att andra nationer alltmer utmanar om de ädlaste medaljerna. Däremot har det ökat betydligt bland fansen och det går inte ett lopp utan att det rör upp stämningen på sociala medier.

När förra OS gick i Pyeongchang var missnöjet extremt stort i Kina och det påtalades att hemmanationen sett till att de kinesiska åkarna fick oförtjänta penalties i vart och vartannat lopp.

De koreanska fansen är i vanliga fall väldigt hängivna och det har gått överstyr förut. I något fall har åkare från andra nationer behövt livvakter för att besöka landet. När den amerikanska huvuddomaren de första dagarna av detta OS i ett par beslut gynnade de kinesiska åkarna sågs det i Korea som en hämnd på  det egna landets åkare.

Personen som summerar ihop dagens spaning 

Victor Ahn

I hans fall är resan både framgångsrik och krokig. Hyun-Soo Ahn gjorde debut i Salt Lake City med att som totalt okänd 16-åring ta sig till final och krascha i det berömda loppet som Steven Bradbury vann.

I Turin fyra år senare var han totalt överlägsen och vann 3 guld och ett brons.

Karriären fick därefter en törn när han skadade sig och missade de interna koreanska kvaltävlingarna inför OS i Vancouver. Reglerna vara benhårda och han fick ingen plats i laget trots att han var återställd från skadan.

I ren ilska bytte han land till Ryssland och namn till Victor. I sitt nya hemland upprepade han bedriften med 3 nya guld och ett brons i Sochi 2014.

Meningen var att precis som övriga nämnda åkare avsluta sin olympiska karriär 16 år efter att han gjorde debut. Han var återigen i storform och tog silver på 500 meter på EM en månad före OS.  Tyvärr fick han aldrig åka OS i sitt gamla hemland. Han blev som rysk medborgare portad på grund av dopinganklagelserna mot landet.

Karriären avslutades och han är numera landslagstränare för den stora rivalen Kina.

I arenan där han själv en gång satte världsrekord upplever han just nu fantastiska framgångar som tränare samtidigt som han och hans familj är under massiva hot från fansen från Korea.

/Signerat Martin Johansson